Mistwarriors "Myrra's" bakgrund är tuff . Man vet att hon föddes upp på ett stuteri i Jorvik. Där stromtrivdes hon, tills en dag då hon fick skilja sig med hennes älskade mamma ... Myrra var förrtvivlad och skärrad, men samtidigt något överrumplad. Var skulle hända nu, var skulle hon och vart var hon? Hon vågade knappt öppna sina ögon, luften kändes tungare än någonsin och det kändes så kvavt där. Myrra kollade försiktigt, det var bäcksvart. Men ändå kunde hon inte uppfatta var hon var, förens efter ett par timmar - Hon var i en hästtransport. Hästtransportens golv var hårt och det fanns verkens något underlag eller tillgång till föda. Då och då vandrade en stickande lukt av något söttsurt. Det gungade häftigt i hästtransporten och plötsligt stannade den till. Då öppnades hästtransporten och två snubbar stod och granskade lilla Myrra. Varje dag hos snubbarna var en plåga, stallarna var fulla av trånga spiltor. I varje stod en häst eller en ko, en av de djur var Myrra. Hon fick mat en gång i veckan, ibland inte ens det. Men maten var verkligen inte hjälp till något, den var verkens hälsosam eller näringsrik. Maten var möglig och smakade vidrigt. Djuren blev allt fler och allt fler dog. Myrra begrep inte vad som hände, hon hade tappat kontrollen över sig själv, precis som ett gift. Aldrig fick hon se dagsljuset längre, inte ens en liten springa av solstrålarnas ljus fick hon någonsin se. 

Tills en dag, då hon och ett hundratals andra djur omhändertogs. Där fann jag min älskade och hennes föl som hon fick, Atena. De kommer alltid ha en speciell plats i mitt hjärta, trots allt att de inte alltid varit de allra snällaste hästarna pga deras tuffa uppväxt. Idag mår båda två mycket bättre, lyckligtvis.